Ensamhet

Allmänt, tankar / Permalink / 0
Den där kärleken.Den böljande känslan som fyller hela dig. Får dig att dansa på molnen och tänka att det inte finns något bättre. Den där känslan så svår att sätta fingret på. Tanken på ett liv utan den bubblande kärleken som känns som allas ultimata mål känns omöjlig. Man går här och väntar och väntar. Kärleken kanske bara faller ner på en när man minst anar det? Som en oväntad överaskning i den gråa vardagen.
 
Kärleken kommer. Kärleken kommer alltid. Något sätt lyckas den ofrivilligt tränga in sig i sitt hjärta i dåliga sitationer. Får dig att babbla för att tankarna flyger när ditt hjärta fladdrar i takt med fjärilarna i magen. Allting vänts upp och ner. Det var inte vad jag trodde. Det var inte vad jag ville. Hopplös, obesvarad kärlek vad finns det för mening med den? Glädjen av att vara kär skuggas i ångesten över samma sak. Universums ordning är fel. Upp och ner vänd. Skakad.  
 
(Hej var lite snäll mot mig för har inte publiseat ett sådant här liknande inlägg förut. Tycker nästan att det är lite jobbigt om jag ska vara ärlig men man är ju aldrig bra i början och det här är en av mina första texter. Jag tycker som sagt att det nästan är lite jobbigt att publisera den här men jag känner att någon text måste ju vara den första. Som sagt är nybörjare på det här haha)
 
Till top